Titel
Almanacka För Skott=året Efter Frälsarens CHRISTI Födelse, 1796. Till STOCKHOLMS Horizont, Belägen wid 59 grad. 20 1/2 min. Pol=högd.
Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste stadgande utgifwen Af Dess Wetenskaps=Academie.
STOCKHOLM, Tryckt hos JOHAN PEHR LINDH.
Exempl. säljes häftadt och skurit för 1 Skilling Banko.
Innehållsförteckning
| Konungahuset | 2 |
| Förmörkelser | 3 |
| Tecknens Bemärkelse | 3 |
| Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter | 4 |
| Planeternas gång och lysande, År 1796 | 28 |
| 1796 Års Marknader, Uti Swea och Götha Riken, samt Finland | 29 |
| Tafla (hur man ställer klockan efter solens och månens medelpunkt i horisonten) | 36 |
| Nyttan af inhemska wilda Träd= och Busk=arter samt deras frukter | 37 |
| STOCKHOLMS Post=Taxa | 45 |
| Förteckning över försäljningsställen | 48 |
Uppsats
Nyttan af inhemska wilda Träd= och Busk=arter samt deras frukter.
Af Herr OLOF SWARTZ, Professor wid Bergianske Trädgårds=Skolan.
Ehuru Swerige icke äger flere af de Trädslag som pryda de blidare Luftstrecken, saknar det dock icke bland sine inhemske en stor mängd, som för sin nytta i hushållningen nogsamt utmärka sig. Ett korrt sammandrag om dem och deras anwändande, torde därföre ej finnas obehagligt.
Al.
Älskar lågländig mark och äfwen Åbräddar; har ett löst, skört trä, som likwäl bibehåller sig under watten, och tjenar till Pump=stockar, Spinnrocks=hjul, Stockar i källare, Mjölk=stäfwor, i Norrland, Bösse=stockar, Räfsor, och Bonde=Skor i Skåne. Alrötter brukas til inläggningar på bord och lådor. Den inre Barken tuggad af Lappen, färgar spotten röd, hwarmed de rödfärga sina Skinn till Böxor, Skor, Kragar, m. m. Al=kol brukas till Krut. De wärma i kakelugnen, men osa. Al=löf, särdeles af Alder, ätes begärligt af Fåren.
Alm.
Ett wackert träd, passande till Aleer, och hwars löf äfwen ätas af Fänaden. Träet är hårdt, segt och ruttnar ej hastigt. Det tjenar till Prässar, Axlar, Wagnsdon, Qwarnhjul, Mangel=walsar, Skeppskölar, Wattentunnor, Kanon=Lawetter, Graf=Kistor; Gammalt Almträ spräckligt liksom Walnöt=trädets, wäljes till inläggningar. Till bränsle är det ganska godt. I Norrige bruka de Fattiga för att utspisa Brödfödan blanda malen Almbark till mjöl. Det slem som fås då Barken af de unga qwistarna rifwas i watten, är ganska godt för brännsår. Den unga barken till decoct brukad, har wisat mycken nytta i enwis skabb och Räform=artadt utslag.
Ask.
Ett af de störste och prydligaste träden, som äger ett segt och hårdt trä och som wäl kan anwändas till Wagns=redskap, axlar, hjul, Wagns=korgar, styren, handtag, stolar, bord, skedar, m. m. Det bör då fällas midt i wintren, ty eljest maskstinges det snarare. Löfwet smakar Hästar och Får wäl. Afhuggne qwistar kunna uppknippas, torrkas och om wintren gifwas åt Hornboskap. Mot ormbett berömmas färska bladen stötte med Franskt win, och saften prässad, tagen 2 matskedar 2 gånger i timan, och bladen stötte utwärtes tillika pålagde. *). Såsom werksam mot Fråssa har Asken fått namn af Europaeiske Chinan (Qvinqvina Europea.)
*) Montin i K. W. Acad. Handl. Vol. 26 p. 151.
Asp.
Ett snarwuxet, spridande träd, som pryder Lundarne, wälkändt för sine darrande blad. Träet är lättast af alla, ganska hwitt och slätt. mjukt och står wäl emot luften. Häraf göras Sadel=trän, kannor, mjölkstäfwor, Träskor, Bildhuggerier, Bord till Lackeringar, Kjällarbjälkar, taklag i Dalarne. Duger ej särdeles till bränsle, men kolen äro för sin lätthet fördelaktige till krut. Barken kan anwändas till Lädergarfning, och bladen till tjänligt foder för Får. Barken är Bäfrens förnämsta föda, utom hwilken hans Bäfwergäll blir swag. Träet duger äfwen till Facklor och röken drifwer Syrsor. Brännas deglar med nyss hugget Aspträds=wed, öfwerdrages de liksom med en blå glasur och bli waraktigare.
Björk.
Häraf finnas många slag: Hängbjörk, Glasbjörk, Masursbjörk, zc. Träet är fast, segt, hwitt, passar till hjul, axlar och Åker=redskap: Masuren till inläggningar och smärre arbeten. Kolen äro de bästa i spisen, och weden förnämsta bränslet. Med Löfwet födas Får och Getter om wintren. Den yttre barken anwändes till betäckning af tak under torfwen. Fordom brukades den inre barken liksom papper till påskrifter. I Frankrike gör man rep deraf, liksom Lappen dosor och Elfsdals=boen flaskor som äfwen sker i Siberien, i hwilka Gurkor inläggas. Den inra mörkare barken brukar bonden i Preusen till Lädergarfning, och till Ryska Juchternes förfärdigande är Ryssoljan (hämtad af Björken) förnämsta medlet. Yttre barken färgar Ljusbrunt och bladen blandade med ängskära och Alun ge en waraktig gul färg. Schuttergelb fås af bladen kokte med watten och Alun. Sot af bränd Björk wäljes i synnerhet till Boktryckeri=swärta. Björklaka tappad af trädet om wåren och satt att gäsa efter tilläggning af Såcker och gäst, blir en angenäm Sommardryck lik Champagne=win. Färska bladen lagde i sängen i stället för kläder hafwa funnits nyttige för Gickt och Torrwärk, då den sjuke betäckt med bladen kommit i ymnogaste swettning. Likaså har extract af Björklöf blifwit berömt för Gickt.
Bok.
Ganska stort träd med wacker och tät grönska, hwars skugga likwäl qwäfwer wäxterne. Till häckar i Trägårdar är den förträffelig; Träet är skört, klyfwes lätt, ruttnar snart i luften men sent i wätan – hwarföre det tjenar till kölar; äfwen till wärgskidor, bokpärmar, m. m. Det bästa till eldning och askan till Pottaske= Såp= och Glas=manufacturierne. I England samlar torra bladen till Madrasser. Boknötter föda Fä=kreatur wäl, särdeles Swin, som få löst fläsk deraf, hvilket likwäl afhjelpes med tillblandning af ärter eller bönor. Kalkoner kunna ock födas dermed. En olja kan prässas af Boknötter, som bör likwäl i stenkrukor ett år i jorden nedgrafde förwaras, för att fördragas af magen. Den ger dock rus, om frukten ej warit wäl mogen.
Ek.
Den utlefwer i ålder alla andre Trädslag, är ock ett af de största, som med dess saf=ringar wisar sin ålder och de kalla wintrar den uthärdat. Är skadlig i ängar, planteras bäst på En=hedar i djup jord, men får ej omsättas. Träet är hårdt, segt, något böjligt men swår=klufwet. Tjenar till stolpar, stoder, skepskölar, prässar, rullar, hjulekar, plogar, wattenfat, lik=kistor, hus, alla slags pallisader, med ett ord till saker af styrka och waraktighet. Barken är den bästa till garfning och bör tagas om wåren. Galläple på Ekbladen tjena till swarta färgors och bläcks beredning. Med Ållonen födas Swin.
Fogelbärs=Träd.
Finnes till mängd på Kinnekulle och i Skåne och wara wanligen större än andra Körsbärsträd. De unga stammarna passa bäst till inympning och oculering af andra arter, emedan de wäxa fortare och äro waraktigare, hwarföre man gärna sår dem i Träskolar. Träet är gulrödaktigt, af medelmåttig tyngd och hårdhet, och är brukbart för Snickare. Till kol eller bränsle duger det mindre. Af frugten som är mera prydlig än god, kan göras genom gäsning ett angenämt och starkt win. Äfwen Brännewin distilleras. Barken brukad som China botar Fråssan. Den inre barken blandad till Tobak gör den wälluktande. Det Gummi som utbryter på stammen är så godt som Gummi Arabicum.
Gran.
Hörer endast till de Nordliga polhögderne af werlden, beständigt lysande grön, och hwars långa rötter älska lågländig mark. Trä=ämnet är lätt, hwitt, utsatt för luftens ombyten, ruttnar snart och sprakar i elden. Grenarne duga till tunnband, och rötterne till rep, korgar och portatile båtar för Lappen. Barken anwändes till garfning särdeles i Jämtland. Till bjälkar och bräder tjena träden, äfwen som de unga till humlestörar. Utom Granrisets wanliga bruk i Trägårdar och på golf, kunna barren blandas med hafra till hästfoder och likaså för andra kreatur i foderbrist. Grankåda renad genom kokning i watten och silad utgör det burgundiska Becket. För gamla sår och bölder göres ett berömdt plåster af skird Grankåda och Bocktalg af hwardera lika mycket, som smältas och sammanröras tills de swalna. En eller annan Äggegula tillägges mot slutet under flitigt omrörande.
Fortsättn. nästa år.
Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1796 till Stockholms horisont och som även finns avtryckt i almanackan för år 1800 till Götheborgs & Lunds Horisont (då med annorlunda stavning samt inkluderar resterande texten om Gran samt avslutar med Hägg). Genomfördes 14 December 2023. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a svårtolkad text.
Övrigt
Format: Sedes, 16:o, ca 10 x 8,5 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.
Pris: 1 Skilling Banko i slantar eller i Riksgälds=Sedlar. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1778-1797.
Varianter:
Övrigt: Uppsatsen i almanackan utgör del ett publicerad i almanackor till Stockholms horisont 1796, 1797 och 1800, denna serie publicerades sedan från början igen i almanackor till Göteborgs och Lunds Horisont 1800 , 1802 och 1804. Uppsatsen är alltså densamma i 1800 års almanackor till Göteborg och Lund. Texten är dock något förskjuten och i de senare finns därför hela texten om Gran med samt avslutar då med Hägg. Titelsida med illustration av månförmörkelsen den 14 December.