Almanack 1883

Almanack För Året Efter Frälsarens Christi Födelse 1883. Till

a ) STOCKHOLMS Horisont belägen vid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhöjd.

b ) GÖTEBORGS Horisont eller 57 grad. 42 min. Polhöjd och 24^2/5 tidsminuters Meridian=skillnad vester om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horisont eller 55 grad. 42 min. Polhöjd och 19^23/60 tidsminuters Meridian-skillnad vester om Stockholms Observatorium.

Efter H. Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande, med uteslutande privilegium, utgifven af Dess Vetenskaps=Akademi.

Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.

Ex. säljes, häftadt och skuret, för 14 öre.

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Andra hos P. A. Norstedt & Söners förlag utgivna arbeten (främre omslagets insida)
Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens, månens och planeternas upp- och nedgång	4
De större planeternas gång och lysande år 1883	28
Sveriges gemensamma borgerliga tid	28
Tabell, angifvande tidsjemningen vid sann middag	29
Om forntida minnesmärkens fredande och bevarande	30
Tabeller för förvandling af metriska mått och vigter till sådana, som hittills varit i Sverige brukliga, och tvärtom	34
1883 Års Marknader	41
Förteckning på marknader, som hållas i Norge år 1883	45
Alla postförsändelser	46
Kungörelse ang. priset på almanackor	48
Beväringsskyldige	48
Andra hos P. A. Norstedt & Söners förlag utgivna arbeten (bakre omslagets båda sidor)

Om forntida minnesmärkens fredande och bevarande.

Enligt Kongl. Förordningen den 29 November 1867.

1. Fasta fornlemningar.

Alla fasta fornlemningar – såsom ättehögar, stenrör (kummel), stendösar, gånggrifter, hällkistor eller andra dylika grafvar, domareringar, skeppsformer, treuddar eller andra stensättningar och stenläggningar, resta stenar med eller utan runinskrift, hällristningar, ringmurar af sten, jordvallar, ruiner af Borgar, slott, kyrkor eller kloster, stenkors eller andra minnesvårdar, m. m. – äro stälda under lagens hägn och få således icke förändras, rubbas eller förstöras under annat vilkor, än i denna förordning stadgas (§ 1 och 2).

Vitterhets= Historie= och Antiqvitets=Akademien eger att, efter skedd tillsägelse åt jordens egare eller innehafvare, låta uppresa och iståndsätta kullfallna runstenar och andra minnesmärken samt afteckna och genom gräfning eller på annat sätt undersöka fornlemningar; men egaren eller innehafvaren af jorden skall åtnjuta ersättning för honom möjligen derigenom förorsakad skada eller kostnad. Efter slutad undersökning skall fornlemningen, så vidt möjligt är, i det yttre återställas i sitt förra skick (§ 3).

Åstundar egare eller innehafvare af jord, för tillämnadt byggnads= eller odlingsföretag eller af annan orsak, begagna, förändra eller borttaga fornlemning, skall han genom Konungens Befallningshafvande anhålla om tillstånd dertill. Vitterhets=Akademien eger derefter afgöra, huruvida ansökningen må med eller utan vilkor bifallas, eller icke; hvilket beslut skall kostnadsfritt meddelas den sökande, jemte hänvisning att, om han är missnöjd dermed, inom viss tid i K. Ecklesiastik departementets expedition inlemna underdåniga besvär. Om fornsaker anträffas i sådan fornlemning, skola de hembjudas staten (§ 4).

Önskar någon annan, för vetenskaplig undersökning, öppna viss uppgifven fornlemning, må han dertill begära tillstånd af Vitterhets=Akademien, som i händelse af bifall närmare bestämmer, huru dervid må förfaras (§ 4).

Om vid anläggning af väg, jernbana, kanal eller vid annat offentligt arbetsföretag någon märkligare fornlemning skulle wara belägen i vägens eller kanalens riktning eller för arbetets utförande hinderlig, och om fornlemningens rubbning icke utan stor olägenhet kan undvikas, så skall, innan sådan rubbning sker, ritning af fornlemningen jemte beskrifning till Vitterhets=Akademien insändas och tillfälle beredas Akademien att, om så anses behöfligt, låta undersöka densamma, utan att likväl arbetet må härigenom obehörigt uppehållas (§5).

Skall skifte af jord företagas och finnes derå fornlemming, åligge det skiftesförrättaren att uppmana samtlige delegare att låta den mark fornlemningen upptager, såsom en stifteslagets gemensamma tillhörighet, från skiftet undantagas (§ 6).

Hwar och en, som utan dertill erhållet tillstånd rubbar, förstör eller på annat sätt ofredar fornlemning, straffes, efter omständigheterna, med böter från 5 till 500 kronor, om det befinnes, att han känt eller bort känna, att det var en fornlemning, och vare pligtig att, så vidt möjligt är, återställa densamma i dess förutvarande skick. Tredskas han att sådant fullgöra, må återställandet på hans bekostnad verkställas. Om härvid fornsaker hafva anträffats, skola dessa till Statens Historiska Museum aflemnas; och ankomme på pröfning, huruwida någon ersättning för desamma må gifvas (§ 7).

2. Kyrkor och deras tillhörigheter.

Äldre kyrkor af någon märkvärdighet må ej nedbrytas, förändras eller till annat ändamål användas, ej heller i dem befintliga målningar och inskrifter utplånas, innan anmälan gjorts hos Kongl. Maj:t. Samma lag gälle äfven öfriga, kyrka tillhöriga byggnader samt äldre grafminnesmärken, enskilda slägters eller personers rätt i afseende å dylika minnesmärken dem oförändradt förbehållen (§ 9).

Gamla kyrkoskrudar, bilder, altartaflor, kors, kärl, dopfuntar, grafstenar, epitafier, vapensköldar, rustningar, skrifter o. dyl., som förvaras i kyrka eller i dertill hörande byggnad, få icke till enskilda personer, inhemska eller utländska samlingar aflåtas, utan att förut hafva varit Kongl. Maj:t och kronan hembjudna, vid ansvar för dem, som deröfver böra å embetets vägnar hafva vård, såsom för tjenstefel. Vill församling låta omgjuta ringklocka, å hvilken finnas inskrifter, böra dessa upptecknas och i tid Vitterhets=Akademien delgifvas; sådan till omgjutning bestämd klocka får icke afyttras, utan att förut hafva Kongl. Maj:t och kronan hembjudits (§ 10).

Uti kyrkas inventarium bör finnas uppgift å nu nämnda saker, och Vitterhets=Akademien eger rätt att efter förut skedd vederbörlig tillsägelse låta undersöka, att allt finnes efter detta inventarium i god ordning. Kyrkoherde och kyrkovärdar skola vid ansvar tillse, att sådan kyrkans lösegendom icke af vanvård förderfvas (§ 11).

3. Fynd af fornsaker.

Hvar och en, som finner forntida mynt eller andra fornsaker af guld, silfver’ eller koppar*), skall, för att hembjuda fyndet till staten, genom närmaste kronobetjent eller genom Konungens Befallningshafvande ofördröjligen insända det till Vitterhets=Akademien, med noggrann uppgift om fyndomständigheterna, och utan att genom brytning, filning, skurning eller på annat sätt skada det funna. Anser Akademien hela fyndet eller någon del deraf böra för statens samlingar inlösas, erlägge då för det, som inlöses af guld eller silfver, fulla metallvärdet med en åttondedels förhöjning, samt för koppar hvad utöfver metallvärdet kan anses motsvara fyndets vetenskapliga värde (§ 8 mom. 1).
__________
^{*) Detta stadgande gälde förut äfven om fynd af brons, men blef i afseende derå ändradt genom K. Kungörelsen den 30 Maj 1873.}

Önskar innehafvare af andra tillfälligtvis anträffade fornsaker hembjuda dem till staten, må sådant kunna på lika sätt ske genom Konungens Befallningshafvande; och skall Vitterhets=Akademien för hvad af sådana fynd anses böra för statens Museum behållas erlägga lösen, i den mân de hembjudna fornsakerna äro väl bevarade och i öfrigt anses ega värde för museet och vetenskapen (§ 8 mom. 2).

Den, som undandöljer, nedsmälter, förskingrar, bortskänker eller föryttrar fynd af guld, silfver eller koppar, innan det varit staten hembjudet, miste utan lösen hvad han af fyndet eger qvar och böte dubbla värdet af hvad han deraf nedsmält, förskingrat, bortskänkt eller föryttrat (§ 8 mom. 3).

---

Konungens Befallningshafvande och konsistorierna samt vederbörande presterstap och kronobetjente anbefallas att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillse att hwad i denna förordning stadgadt är noga iakttages (§ 12).

---

Tabeller för förvandling af metriska mått och vigter till sådana, som hittills varit i Sverige brukliga, och tvärtom. Se Almanacka 1877.

Omslag: Tunt boktr. omslag, likt smörpapper. Ingen horisontangivelse.
Format: Sedes, 16:o, ca 11,5 x 9,5cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 14 ÖRE. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1859-1918.

Varianter:

Övrigt: