Almanach 1843

Almanach För Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1843. Till

a ) STOCKHOLMS Horisont, belägen wid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhöjd,

b ) GÖTHEBORGS Horisont, Eller 57 grad. 42 min. Polhöjd och 24^1/5 tids minuters Meridian=skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horisont, Eller 55 grad. 42 min. Pol=höjd, och 19^23/60 tids minuters Meridian-skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste stadgande utgifwen af Dess Wetenskaps=Academie.

Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.

Ex. säljes, häftadt och skuret, för 4 Skillingar B:ko (4 Skill. B:ko i Lunds horisont)

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter	4
De större Planeternas Gång och Lysande År 1843	28
STOCKHOLMS Post=Taxa // GÖTHEBORGS POST=TAXA // Posternas afgång ifrån LUND Jemte den förnyade Bref=Taxan (för respektive upplaga)	29
Underrättelser utur Kongl. Post=Ordningarne*	32
1843 Års Marknader	33
Förteckning på de marknader, som hållas i Norrska till Swerige gränsande orter år 1843	39
Förklaring över förändring i Almanachan i afseende på uppgiften om solens= och nedgång	40
Kongl: Maj:ts Nådiga Kungörelse, angående praescriptionstid för Riksgälds=Sedlar	42
Om wården af lemningar från forntiden	43
Läsning för Folket	45
Tabell över bewäringsskyldige	47
Kungörelse ang. priset på almanackor	48
Förteckning över försäljningsställen	48

För twenne år sedan infördes i Almanachan en förändring i afseende på uppgiften för solens upp= och nedgång, så att denna numera utsättes i medeltid, i stället för den tillförene begagnade sanna tiden. Orsaken härtill uppgafs och förklarades i sistlidet års Almanach, wid hwilket tillfälle äfwen wisades, att solens eller sanna tidens middag sällan inträffar med medeltidsmiddagen, samt att således ett jemngående ur icke alltid wisar 12 då solen är i middagslinien.

På samma gång omnämndes likaledes, att skillnaden mellan de båda middagarne skulle i detta års Almanach intagas, på det man, med iakttagande häraf, blefwe i stånd, att efter solen riktigt ställa sitt ur; ty att härwid rätta sig efter solens upp= och nedgång, är dels swårt, emedan tiden för densamma icke kan noggrant anmärkas på de ställen hwarest synkretsen genom bergshöjder eller andra föremål inskränkes, dels äfwen alldeles falskt, emedan den i Almanachan utsatta upp= och nedgångstiden rätteligen gäller endast för det ställe, till hwars horizont den blifwit beräknad. Till följe häraf är i år början gjord med utsättande af medeltid wid sann middag, derigenom att under benämning Midd. står för hwarannan dag huru mycket klockan bör wara, då solen är i middagslinien d.w.s. då sanna middagen infaller. Härpå har wisserligen en orts östliga eller westliga belägenhet äfwen ett ringa inflytande, som ock wid astronomiska räkningar iakttages, men det är dock så obetydligt, att man för wanligt bruk ej behöfwer göra afseende derpå.

Anwändningen af den meddelade middagsuppgiften är ganska enkel och består deri, att man i det ögonblick, då solwisaren anger middag, ställer klockan på den timme och minut, som Almanachan för den dagen innehåller; t.ex. den 1 Aug. ställer man henne 6 min öfwer tolf och den 1 Nov. 44 min öfwer 11. Har man en solwisare, som äfwen upptager andra timmar än 12, tillgår det på enehanda wis – den 1 Aug. t. ex. ställer man klockan 6 minuter öfwer fem, då solwisaren anger fem.

Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1843 till Stockholms, Göteborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 24 Maj 2011. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a svårtolkad text.

---

---

Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse angående praescriptionstid för Riksgälds=Sedlarnes emottagande i uppbörd och inlösen i Riksgälds=Contoret; Gifwen Stockholms Slott den 14 Februarii 1835.

Wi CARL JOHAN, med Guds Nåde, Sweriges, Norriges, Göthes och Wendes Konung, göre weterligt: att Wi, med gillande af Rikets Ständers hos Oss anmälda beslut om bestämmande af en wiss tid, efter hwars förlopp innehafware af Riksgälds=Contorets Credit=Sedlar eller de allmänneligen så kallade Riksgälds=Sedlarne borde, sedan all tillwerkning af dylika sedlar med den 30 September förlidet år upphört, anses oberättigade att få dem i uppbörd för Statens räkning emottagne eller i Riksgälds=Contoret inlöste, welat härmed, till allmän efterrättelse, i Nåder kungöra, att Riksgälds=Contorets Credit=Sedlar icke få i uppbörd af allmänna medel emottagas längre än till och med år 1842, och icke i Riksgälds=Contoret längre än till och med år 1845, samt att de sedlar, hwilka efter sistnämde (1845) års utgång i Riksgälds=Contoret företes, all rätt till betalning förlorats; börande denna Nådiga Kungörelse intill den fastställda sista praescriptionstidens förlopp minst en gång hwarje år från predikstolarne i Riket uppläsas, samt dessutom genom wår Wetenskaps=Academies försorg, införas uti de små Almanachorne för de twänne år, som näst föregå den tid, då Riksgälds=Sedlarnes emottagande i uppbörden skall upphöra, och således för åren 1841 och 1842, äfwensom för åren 1844 och 1845 eller de twänne sista åren af den för Riksgälds=Sedlarnes inlösen i Riksgälds=Contoret bestämda tid. Det alle, som wederbör, hafwe sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera wisso hafwe Wi detta med Egen hand underskrifwit och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. Stockholms Slott den 14 Februarii 1835.

CARL JOHAN.
(L.S)

C.D. SKOGMAN.

Ovanstående text representerar en avskrift av kungörelsen som publicerades i almanackan för 1843-45 till Stockholms, Göteborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 24 Maj 2011. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a svårtolkad text.

---

---

Om wården af lemningar från forntiden.

På många ställen i fäderneslandet finnas Ättehögar, Grafkummel och stensättningar ute på marken, äfwensom Runstenar och andra resta hällar och minneswårdar, ruiner af kyrkor, slott och andra gamla byggnader. Dessa forntidslemningar äro, genom Kongl. Förordningen den 17 April 1828, fridlysta från all slags åwerkan. Om någon jordägare för odling, byggnad, wäganläggning eller dylikt önskar få bortrödja någon fornlemning, skall han derom först göra anmälan hos Konungens Befallningshafwande och sedermera afwakta Kongl. Maj:ts beslut, huruwida hans önskan kan bifallas eller icke.

Många Ättehögar och andra fornminnen förstöras af skattsökare, som hoppas i dem hitta guld eller silfwer. Men sådant är oftast förspilld möda, ty wanligen finner man icke annat än lerkrukor, fyllda med aska och brända menniskoben, eller hela benrangel, samt redskap, wapen och prydnader af sten eller ben, bronz och förrostadt jern. Utom dess är det otillbörligt att icke låta de dödas ben hwila med ro. Endast för wetenskapliga undersökningar kunna sådana fornlemningar få rubbas, men dertill fordras särskilt tillstånd af Kongl. Witterhets= Historie= och Antiqwitets=Akademien.

Deremot hittas ofta händelsewis i jorden, i sjöar och wattendrag dyrbarare skatter, såsom gamla mynt, ringar, kedjor, spännen och andra smycken af guld och silfwer. Sådana fynd skola ofördröjligen aflemnas till närmaste Kronobetjent eller ock på Landskansliet, för att Kongl. Maj:t och Kronan hembjudas. Hwad som af Kronan löses, betalas med fulla wärdet och en åttondedel deröfwer, således wida högre, än hwad en guldsmed eller så kallade silfwerköpare kunna betala. Det som icke inlöses, återställes kostnadsfritt och kan sedan säljas till hwem som helst.

Den som sådant fynd icke Kronan hembjuder, utan nedsmälter, undandöljer eller åt andra föryttrar, skall, då sådant upptäckes, mista hwad han af fyndet ännu kan äga i behåll, samt böta dubbelt så mycket som han nedsmält, undandöljt eller föryttrat. Äfwen andra fornsaker af ringare wärde, såsom wiggar, hammare, yxor m. m. af sten eller bronz och koppar, swärd, spjutspetsar, pilar och andra wapen af ben, jern eller koppar, samt prydnader och werktyg af bronz, pärlor m. m. böra på samma sätt hembjudas Kronan, som deremot gifwer en lämplig betalning, allt efter som dessa saker äro wäl bibehållna samt mer eller mindre sällsynta.

Gamla prydnader i kyrkorna, såsom altarskåp från katolska tidehwarfwet, bilder, wapen och rustningar m. m. må icke förstöras, föryttras eller bortflyttas, icke heller gamla målningar på kyrkornas hwalf och wäggar öfwerkalkas eller utplånas, utan att sådant förut anmäles och behörigt tillstånd erhålles, på sätt Kongl. Circuläret till samtlige Consistorierna den 7 December 1840 föreskrifwer.

Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1843 till Stockholms, Götheborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 05-09 Maj 2011. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

---

---

Läsning för folket. (Samma text som i 1842 års almanacka men utan J. O. Wallin i sista stycket.)

Format: Sedes, 16:o, ca 11 x 9 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 4 Skillingar B:ko. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1820-1858.

Varianter:

Övrigt: Prisuppgiften i förkortad form i upplagan för Lunds horisont ”4 Skill. B:ko”.