Almanach 1829

Almanach För Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1829. Till

a ) STOCKHOLMS Horizont, belägen wid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhögd.

b ) GÖTHEBORGS Horizont, Eller 57 grad. 42 min. Pol=högd och 24^I/5 tids minuters Meridian-skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horizont, Eller 55 grad. 42 min. Pol=högd, och 19^23/60 tids minuters Meridian-skillnad Wester om Stockholms Observatorium.

Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande utgifwen af Dess Wetenskaps=Academie.

Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.

Ex. säljes häftadt och skuret för Fyra Skillingar Banco. (Se övrigt för mer info om variationer i prisuppgiften)

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter	4
Planeternas Gång och Lysande År 1829	28
STOCKHOLMS Post=Taxa // GÖTHEBORGS POST=TAXA // Posternas afgång ifrån LUND Jemte den förnyade Bref=Taxan (för respektive upplaga)	29
Underrättelser utur Kongl. Post=Ordningarne*	32
1829 Års Marknader	33
Kort underrättelse om den så kallade Lungrötan hos häst=kreaturen	39
Tabell över bewäringsskyldige	46
Kungörelse ang. priset på almanackor	47
Förteckning över försäljningsställen	47

Kort underrättelse om den så kallade Lungrötan hos häst=kreaturen.

(Ur Veterinär-Inrättningens i Stockholm circulair=bref i Mars och Juli 1826.)

Lungröta kallas en sjukdom bland hästarne, hwars annalkande yttrar sig derigenom att foderlusten förminskas, hästen är trög, äter wäl ännu godt hö, men lemnar alldeles hafre=fodret.

– Utbrottet ger sig tillkänna med hetta i munnen och kring ögonen. Munnens slemhinna, insidan af ögonlocken, äfwensom det så kallade hwitögat äro blodsprängde, pulsen hastig och hög, lemmen hos han=djuren är uthängande. Huden emellan gandscherne (gulken) och i bringan är i jemn rörelse, äfwen då djuret ej swäljer, flankorne gå på samma sätt som i swårt qwickdrag. Den ur näsan utandade luften är ganska het, djuret hostar med ett skarpt läte, och lägger sig i korta repriser.

Om ej sjukdomen häfwes i denna period af sin utweckling, utan går widare, så inställa sig följande tillfällen: Foderlusten förswinner helt och hållet. Munnens slemhinna, äfwensom de omtalte delarne af ögat och ögonlocken blifwa gula, hela utseendet är dorskt, hwarunder den högsta grad af swaghet yttrar sig. Pulsen blir långsam och swag; hjertslagen blifwa märkbara på wenstra sidan af bröstet, ögonen blifwa matta och lindriga döfkoller=tillfällen inställa sig. Då hästen sättes i rörelse, föras frambenen styfwa, under det bakbenen wacklar. Ur näsan flyter en gulbrun, ofta stinkande wätska, som stundom wisar sig på 4:de eller 5:te dygnet. Urinen är brunaktig, ofta illaluktande. Andedrägten är på det högsta beswärad; djuret förmår nu ej mera att hosta, utan wisar endast fåfänga bemödanden dertill. Wattenswullnader uppkomma under bröstet, buken, på benen och någon gång äfwen på hufwudet. Håren förlora sin glans och blifwa stripiga. Kramp infinner sig i benen (extremiteterne), äfwensom halthet i ett eller annat ben.

Sjukdomen skiljes lätt från wanlig inflammation i lungorne derigenom: att i den sistnämda djuret alldeles icke lägger sig; att gulken och flankorne röra sig häftigare, att munnens inre hinna, hwitögat och insidan af ögonlocken ej gulna, att foderlusten alldeles förswinner, hwaremot djuret har outsläcklig törst.

Från döfkoller skiljer sig lungröta derigenom: att en kollrig häst helst äter på marken, än håller han fordret länge i munnen, utan att tugga det, än åter förtäres det med glupskhet. Under gången lyfter en döfkollrig häst sina ben högt, liksom om han wore blind, och i stallet tål han ej wara bunden, utan hwilar då med hela sin tyngd på grimskaftet.

Lungrötan anses med skäl wara smittosam, de sjuka djuren böra derföre genast skiljas från de friska, och allt, som warit i beröring med de förra, twättas med het asklut. Mineralsura rökningar anwändas äfwen efter allmänt kända föreskrifter.

Behandling: så snart man märker, att hästen ratar sitt hafrefoder, sättes genast hank i bringan. Wisa sig nu, som wanligen inträffar, febertillfällen, så nyttjas åderlåtning och kylande medel. Åderlåtning anwändes på unga kraftfulla, wälfödda djur, hwarwid från ett stop till en kanna blod aftappas. Om, under sjukdomens lopp, andedrägten är till det yttersta beswärad, djuret kastar sig af ångest, men kan ej ligga länge, ögonen utstående och blodsprängde, då är en liten åderlåtning alltid påkallad, och åstadkommer ofta en oförwäntad förbättring. Föröfrigt gifwes 2 lod salpeter (Nitras kalicum) och 1 lod dubbelsalt (Sulphur kalicum). Då andedrägten är mycket swår, febern stark och träcken har sin wanliga consistence, är deremot träcken mycket hård, så gifwes 2 lod dubbelsalt och 1 lod salpeter. Om febern är mycket swår så bör denna dosis gifwas hwarje timma hela dygnet igenom, annars blott hwar tredje timma.

Denna behandling bör äga rum i sjukdomens början, men så snart kraftlöshet och utsot börja wisa sig afbrytes den. Efter denna tid gifwes fölljande medel:

N:o 1 Tag pulwer af Kalmusrot, Angelikerot lika delar, pulwer af Arnica=blommor hälften mot hwardera af de föregående, samt terpentin hälften mot Arnica.

N:o 2 Tag pulwer af Walerianarot, och Gentianrot lika delar, samt af krossade enbär dubbelt. Twå lod af dessa pulwer göras till mos med mjöl och watten och denna dosis ingifwes hwarannan, eller hwar tredje timma.

Är djuret mycket swagt, så brukas endast af N:o 1 med tillsats af ett matskedsblad utspädd swafwelsyra och en dracma kampher. – Äro krafterne icke betydligen medtagne, så omwäxlas med N:o 1 och 2. Till ombyte kan äfwen tjena följ. N:o 3. Tag Pilbarkspulwer (pulw. cort. salicis petandrae) 2 delar, pulwer af Chamomill=blommor 1 del, samt Tjära, så mycket som fordras för att bilda mos. – Af alla medicaments=former är mos den tjenligaste, emedan pulwer blåser bort och flytande saker komma lätt i luftstrupen, särdeles då djuret lider af bröstsjukdom.

3 eller 4 gånger om dagen gifwes djuret klystir, hwartill brukas på en kanna watten en liten matsked concentrerad swafwelsyra.

För att afleda från lungorne, sättes, på nedra delen af det ställe der täckesgjorden ligger, spansk fluga af ett qwarters längd och bredd. På nämde ställe afklippas håret tätt intill huden och derpå strykes följande salwa. Spansk flugpulwer och Euphorbii kåda 1/2 uns, terpentin eller tjära så mycket som fordras för att göra salwa.

Inandning af ångor tillredes flere gånger om dagen, på det sätt, att höfrö, kokadt med watten, lägges i en tornist, hwilken hålles under näsan på hästen sedan han blifwit wänd baklänges i spiltan, och uppbunden med 2:ne grimskaft, på det han ej må skålla nosen. Är andedrägten mycket beswärad, bör inandningen af ångan ej ske mer än några minuter i sender, då han dessemellan bör hämta frisk luft. Werkan af ångorne kan förökas derigenom, att man slår ättika på höfröet.

Skulle hankarne åstadkomma en elakartad wargörning, så brukas på såren en upplösning af 4 lod grankåda uti 1 qwarter sprit. De swullna benen lindas med halm.

Lider lefwern hufwudsakligen, som kännes deraf, att ögonen äro mycket gula, så ingnides omkring 1/4 lod mercurialsalwa (Ungventum hydrargyri) på högra sidan, en twärhand från ryggraden på en yta af ett qwarter i längd och bredd. Detta repeteras, hwarannan eller hwar 3:dje dag, till dess den gula färgen går bort.

Har man tillfälle att släppa de sjuka hästarne lösa i luftiga och rymliga stallar, så bidrager detta mycket till curen.

Allehanda foderämnen måste bjudas, och det gifwas som hästen föredrager. Fritt wal lemnas i anseende till drycken, som kan wara, antingen rent watten, eller så kallad mjöldryck, eller watten blandadt med hwetekli.

Sällan förtär en häst watten, då deri förmärkes någon syra; hwarföre man får åtnöja sig, att gifwa den ibland moset och i klystirerne.

Renhållning medelst skrapning, borstning och gnidning med halm är af yttersta wigt, äfwensom djurets förskonande från arbete under hela sjukdomen. Om wäderleken tillåter, är det nyttigt att de sjuka släppas lösa, för att i friska luften röra sig efter behag. En häst som genomgått sjukdomen måste med yttersta warsamhet åter wänjas wid arbete.

Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1829 till Stockholms, Götheborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 17-19 April 2011. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

Format: Sedes, 16:o, ca 11 x 9 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 4 Skillingar Banko. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1820-1858.

Varianter:

Övrigt: Prisuppgiften i upplagan för Göteborgs horisont med siffra och stavningen Banko. d.v.s. ”4 Skillingar Banko”. I Lunds horisont ”Fyra Skillingar Banko”. Stockholm som i Lund men istället ”Banco”.