Almanach 1814

Almanach För Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1814. Till

a ) STOCKHOLMS Horizont, belägen wid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhögd.

b ) GÖTHEBORGS Horizont, Eller 57 grad. 42 min. Pol=högd och 24^I/5 tids minuters Meridian-skillnad Wäster om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horizont, Eller 55 grad. 42 min. Pol=högd, och 19^23/60 tids minuters Meridian-skillnad Wäster om Stockholms Observatorium.

Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande utgifwen Af Dess Wetenskaps=Academie.

STOCKHOLM, Tryckt hos Johan Pehr Lindh.

Exempl. säljes häft. och skurit för 2 Skill. Banco. (Se övrigt för mer info om variationer i prisuppgiften)

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter	4
Planeternas Gång och Lysande År 1814	28
STOCKHOLMS Post=Taxa // GÖTEBORGS POST=TAXA // Posternas afgång ifrån LUND Jemte den förnyade Bref=Taxan (för respektive upplaga)	29
Underrättelser utur Kongl. Post=Ordningarne*	32
1814 Års Marknader, Uti Swea och Götha Riken	33
Tabell över bewäringsskyldige	38
Underrättelse om kännetecken på Veneriska smittan...(se uppsats för fullständig titel)	39
Kungörelse ang. priset på almanackor	48
Förteckning över försäljningsställen	48

Underrättelse om kännetecknen på Veneriske smittan och den, särdeles bland Allmogen gångbara sjukdom med Utslag och sårnader, som wanligen kallas Saltfluss, Sjelffrätsår, m.m. samt om nödige försigtighetsmått till dessa swåra sjukdomars förekommande och häfwande. På Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning utgifwen af Dess Sundhets Collegium.

Veneriska sjukdomen förhåller sig olika, efter de olika sätt hwarpå smittan meddelas och efter de särskilta ställen på kroppen den utbryter.

Barn, hwilkas Mödrar hafwa sjukdomen, födas ofta därmed, då den wisar sig olika snart, stundom icke förr än efter 3:dje a 5:te weckan på kroppen, särdeles rygg, mage, armar, lår, ben samt födslodelarne, dels som torrt och räformslikt utslag, dels med röda blåaktiga knölar som upbryta i mer och mindre stora, djupa, runda och orena sår, dels med flytning ur näsan och ögonen, då ögonlocken swullna.

Späda Barn, som födas friska, ärhålla smittan genom diande, när deras Mödrar eller Ammor hafwa sjuka Bröst och Wårtor, samt äfwen genom kyssar och tuggor. Sjukdomen wisar sig då först, på det inre af läpparne och mungiporne med mer eller mindre stora och olika hastigt tilltagande sårnader af en oren, hwit eller ljusgrå färg, ojämna liksom krustiga och öfwer det friska uphöjda kanter; i gommen och swalget, med sårnader, ibland af nyssnämde utseende, men oftare som mer och mindre stora, runda, djupa sår, hwilka äro orena och widgas olika fort.

Mannbara och medelålders Personer af båda könen, ärhålla Veneriska sjukdomen genom Samlag eller eljest owarsamt umgänge med smittade Personer. Då smittan bibringas genom Samlag med en förut af sjukdomen angripen, yttrar den sig olika och hos karlar: 1:o På 3 eller 4 ibland icke förr än på 8 eller 10:de dygnet efter umgänget, med hetta och klåda i Urinröret samt någon sweda, då wattnet kastas, i yttersta ändan af röret, som äfwen litet rodnar och swäller: På 5 eller 6 dygnet, förr eller senare, kommer en hwitaktig flytning, som några dygn därefter blir gul, stundom grönaktig; plågorne, som äro swårast då wattnet kastas och de sista dropparne skola gå, förökas om nätterna med starka retelser och lemmens smärtsamma krökning. 2:o En annan gång äger icke detta förhållande rum, utan några dagar efter samlaget upslå qwisslor, som olika snart öpna sig till sår på förhuden och wanligen dess inre sida eller på lemmens hufwud, som swäller stundom så att förhuden icke kan föras öfwer. 3:o Ibland åter inträffa inga af dessa olägenheter, utan swälla körtlarne i en eller båda ljumskarne några dagar efter samlaget, gå merendels olika långsamt till bulning, wanligen med mycken wärk och swårighet för den sjuke att röra sig och gå rak. Dessa åkommor kunna antingen wara alla på en gång förenade hos en och samma eller ock endera särskilt. 4:o Ibland swälla stenarne, hårdna, rodna, wärka häftigt och blifwa mycket ömma; Detta inträffar i förening med antingen de i 1:sta eller 2:andra mom. omnämnda olägenheter.

Qwinfolk, som smittas genom samlag, få i anseende till födslodelarnes beskaffenhet widkännas olika swårigheter af de i 1 och 2 momenten anförda kännetecken. Smittan yppar sig äfwen senare hos dem än hos karlar och förblandas ofta med den nog allmänna hwita Flussen. Den i 3:dje momentet beskrefne olägenhet förhåller sig lika hos båda könen.

Den grad af sjukdomen, som utgöres af dessa nu beskrefna kännetecken, kallas wanligen Primitiv (Ursprunglig) Venerisk Smitta.

Utom samlag kan Veneriska Smittan hos båda könen, af alla åldrar, kringspridas på flera sätt, genom owarsamt umgänge med smittade Personer, såsom 1:o genom liggande i samma säng och sängkläder där sådane sjuke ligga eller legat; hwilket är det mäst allmänna sättet hwarpå smittan meddelas och äfwen det werksammaste, emedan utdunstningen och absorptionen äro starkast i sängwärmen och under sömnen. 2:o Genom den plägsed som i synnerhet i wissa orter bland tjenstefolk är gångbar att nyttja hwars andras linne och kläder. 3:o Genom nyttjandet af samma pipa och sked, hwaraf smittade Personer betjent sig, utan att de förut blifwit wäl aftwättade och renade. 4:o Qwinfolk smittas äfwen af sjuke barn genom digifwande, då sårnader upkomma nära kring wårtorne, som fort spridas, angripa sjelfwa wårtorne och läkas icke af sig sjelfwa; de hafwa ett eget utseende, som skiljer dem från de hudlösheter och sårnader hwilka af andra orsaker upkomma på wårtorne hos dem som gifwa di. 5:o Späda och äldre Barn kunna äfwen ärhålla sjukdomen, då de bäras och handteras af smittade Personer.

Då sjukdomen genom något af dessa nu beskrefna sätten upkommer, wisar den sig äfwen mycket olika och på särskilta ställen af kroppen, såsom: utanpå läpparne med utslag eller sår med rufwor; innan på läpparna och i synnerhet mungiporne, med öpna sårnader, som hafwa en hwitaktig, uphöjd och ojämn yta och krusiga kanter; i swalget, med stickning och klåda, med eller utan swårighet att swälja, samt rodnad på ett eller flera ställen, hwarest snart sår upbryta, som merendels äro runda med höga mörkröda kanter och djup oren hwitgul eller hwitgrå speckaktig botten; får nu sjukdomen tilltaga, widgas såren ibland ganska fort, förstöra de mjuka delarne, angripa gom=benen och genomtränga till näsan.

En annan gång börjar sjukdomen i näsan, som tilltäppes liksom af snufwa, blir öm och en flytning wisar sig: när detta warat olika länge, tilltager wärken, näsan börjar swullna och rodna, då merendels näsans inre lösare ben och brosk, som redan äro angripna, hastigt förstöras, hwarefter näsan nedfaller, dess öfrige ben samt gom=hwalfwet angripas och nyss beskrefna sårnader upkomma i munnen och halsen. Sedan dessa åkommor i munnen, halsen eller näsan mer eller mindre warat och härjat, upkomma: efter föregående hufwudwärk, som i synnerhet är sträng om nätterna, i pannan, i synnerhet hårfästet, små bruna fläckar, utslag och sårnader: uti sätet, kring födslodelarne och på lårens inre och öfre sida, wårtlika knölar och sårnader hwilka hafwa en uphöjd, ojämn, hwitaktig yta, klia och wärka; på den öfriga kroppen upkommer utslag, dels torrt, af räformsartadt utseende, dels olika stora qwisslor och med skorpor betäckta sår, som sluteligen blifwa öpna, djupa, se orena speckaktiga ut, fräta omkring sig och widgas olika hastigt.

Efter föregående hufwudwärk och oro om nätterna, upkomma på hufwudet, i synnerhet dess hårbewäxta del och pannan, samt främre ytan af armar och ben, ibland runda uphöjningar som icke äro benhårda och äfwen stundom något rörliga, hwilka inflammeras långsamt, öpna sig och innehålla ett hwitgult segt ämne som långsamt afskiljes; en annan gång upkomma på dessa delar, benhårda knölar, af rund eller aflång form, som hetta och wärka, i synnerhet mot nätterna och när den sjuke kommer i sängkläderna.

Desse beskrefne kännetecken och förhållanden af Veneriska sjukdomen, som då kallas: consecutiv eller allmän Smitta, kunna antingen wara alla tillsammans hos en och samma på en gång förenade, eller allenast ett eller några af dem. Äfwen börjar sjukdomen hos den ena i halsen och näsan, hos den andra på olika ställen af den öfriga kroppen och utbryter sluteligen öfwerallt, då omsider hyen försämras och kroppen utmärglas.

Då smittan är bibringad genom samlag och de därigenom upkomna åkommor, hwilka förut äro omtalta, icke blifwa på ett tjenligt och säkert sätt botade, utbryter sluteligen en sådan allmän venerisk sjukdom, som nu är beskrifwen.

Den sjukdom med Utslag och Sårnader, som är nog allmän bland Allmogen i många Orter, och wanligen kallas: Elaka sjukan (i Norrige Radesygen), Saltfluss, Fransoser, Sjelf=frätsår m. m. är dels en förändring af veneriska sjukdomen, dels en sammanblandning däraf med andra utslag och skörbjugg, samt förhåller sig olika i anseende till Ort, lefnadssätt och den sjukes kroppsbeskaffenhet.

Denna sjukdoms allmännaste kännetecken och förhållande äro följande: Den bibringas egenteligen inte genom samlag, men eljest genom owarsamt umgänge med smittade, på samma sätt som förut är nämt. Efter alldeles intet eller mer och mindre långwarigt illamående, wärk i leder, o.s.w. börjar sjukdomen mest med runda röda mer och mindre blåaktiga fläckar på huden, äfwen på den hårbewäxta delen af hufwudet, men mera sällan på nedre delen af ansigtet, handryggen och födslodelarne; då dessa fläckar, som klia, widröras, inflammeras de, liksom Rosen; ibland hafwa dessa ställen inget känsla och få då utseende af torrt fnassel? eller wårtliknande knölar. Ibland bortgå dessa åkommor af sig sjelfwa eller af nyttjade utwertes medel; ibland åter, qwarblifwa de och utbryta i grunda, orena sår, täckta med en slemmig hinna, som aftagen wisar en ren botten af koppparröd färg.

Då dessa åkommor, hwarmed sjukdomen först börjat wisa sig, förswinna, återkomma de alltid, antingen på samma ställen med förändradt utseende, eller annorstädes. De anfalla swalget, gomhwalfwet och örmandlarne med rodnad och känsla af sträfhet; på ett eller flera ställen wisar sig en fläck, som hastigt upbryter i ett orent sår, som widgas fort och förstör först de mjuka delarne och sedan gomhwalfs=benen up till näsan. Då sjukdomen först angriper näsan, förhåller den sig antingen på samma sätt som förut är nämdt, näsan nedfaller eller får ofwanpå en kopparröd färg; eller ock angripes och upfrätes näsans främre och broskaktiga del förr än benen och innan näsan nedfaller. Då sjukdomen återkommer och angriper den öfriga kroppen, upkomma swullnader i körtlarne, wid lederna, halsen och flera ställen, eller knölar på åtskilliga ställen som småningom tilltaga, wärka omsider, rodna och upbryta i ett eller flera runda sår, hwilka gifwa ymnig materia, som är tunn och mera liknar slem än war; swullnaden går widt omkring såren, hwilkas kanter äro slappa, i början höga, men nedfalla småningom och blifwa platta. Då sjukdomen warar länge, upkomma benknölar, i synnerhet på de delar som äro närmast huden, med mer och mindre wärk och upbryta långsamt i sår: matlusten förloras och kroppen utmärglas.

Dessa sjukdomar kunna i deras början lätt och säkert botas, men om de öfwerlämnas åt sig sjelfwa eller otjenligt behandlas, blifwa de ganska swåra och förstöra icke allenast deras hälsa och timmeliga wäl som genom egen owarsamhet ådragit sig smittan utan werka äfwen på Barnen och meddela dessa oskyldiga warelser en swag kropps=beskaffenhet och anlag till hwarjehanda bräckligheter. Att förekomma och i tid häfwa dessa swåra och smittosamma sjukdomar, är alltså högst angeläget och kan ske om följande försigtighetsmått noga iakttagas.

1:o Att wid minsta anledning och känning af något af förut beskrefne kännetecken, råd genast sökes hos kunnige Läkare, eller där de icke äro att tillgå, man förtror sig åt Församlingens Presterskap, som då icke lära underlåta att widtaga tjenliga utwägar till sjukdomens snara och säkra botande. Det är mycket farligt att icke genast uptäcka sjukdomen, för det den i början kan wara lindrig, eller att anförtro sig åt qwacksalware, hwarigenom det onda förwärras och inrotas, och om det skulle minskas eller förswinna, återkommer det säkert dubbelt swårare. Icke heller bör någon af en falsk blygsamhet afhålla ifrån att upptäcka sitt tillstånd, då dessa åkommor ofta lika oskyldigt erhållas, som skabb och andra smittosamma sjukdomar.

2:o Det kan icke nog ömt recommenderas Föräldrar samt alla Ungdomens och Sedligheters wårdare, att med exempel och föreställningar warna för följderna af lättsinnighet och därtill söka att förekomma alla anledningar; att i synnerhet wara uppmärksamme på Söner och Tjenstefolk när de hemkomma ifrån Städer, Marknader och Gästgifwaregårdar, samt på främmande kringwandrande Personer o. s. w.

3:o Ibland det angelägnaste är, att icke låta Barn och Tjenstefolk ligga tillsammans, att lägga de sednare i särskilta sängar och att de icke bruka hwars andras kläder. Då Tjenstefolk ofta flytta, ibland 2 gånger om året, sprides genom dem smittan oemotståndeligen, om icke detta iakttages, och den kostnad och olägenhet denna nödiga försiktighet kan medföra, ärsättes rikeligen då endast därigenom kan undwikas att ett sjukt Tjenstehjon smittar först dess friska kamrater och sedan Barnen och hela hushållet. Det allmännas wäl synes äfwen högt påkalla denna anstalt af hwarje enskilt, i synnerhet i de Orter där sjukdomen är gångbar.

4:o Att för öfrigt, i anseende till de flera förut omtalta sätt hwarpå smittan kan meddelas, all nödig warsamhet iakttages i umgänge, så wäl med de som redan äro misstänkta, som äfwen med dem, hwilkas tillstånd man ej så noga känner.

5:o Att Boningsrummen, säng och gångkläder wädras och ren luft underhålles samt för öfrigt renlighet och snygghet iakttages. Utom att dageligen rengöra och twätta ansigtet, halsen, händer och fötter, borde hela kroppen tidtals renas uti Wattenbad, hwilka den kalla årstiden böra wara ljumma. Genom renlighet, hwartill sjelfwa de oskäliga Djurens exempel anmana, undwikes mångfalldiga andra sjukdomar, såsom skabb, gikt, bensår m. m.

6:o Om i hwarje Församling öfwerenskommelser träffades, till hämmande af missbruk af hetsiga drycker, med hwad mera som kan lända till befordran af ordning och sedlighet, så skulle äfwen dessa försigtighetsmått kunna iakttagas, och Samhället befrias ifrån ohyggeliga sjukdomar, som endast genom egit wållande och oförsigtighet ådragas.

---

Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1814 till Stockholms, Götheborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 28-29 Mars 2014. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

Format: Sedes, 16:o, ca 11 x 9 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 2 Skillingar Banko. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1810-1814.

Varianter:

Övrigt: Variationer förekommer i prisraden för de olika upplagorna. Stockholm: ”Exempl. säljes häft. och skurit för 2 Skill. Banco.”, Göteborg: ”Exempl. säljes häftadt och skurit för Twå s. Bankom.” och Lunds horisont: ”Exempl. säljes häftadt och skurit för Twå Skill. Bankom.” Titelsidan med illustration av månförmörkelsen den 26-27 December.