Almanach 1809

Almanach För Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1809. Till

a ) STOCKHOLMS Horizont, belägen wid 59 grad. 20 ^1/2 min. Polhögd.

b ) GÖTHEBORGS Horizont, Eller 57 grad. 42 min. Polhögd och 24^I/5 tids minuters Meridian-skillnad Wäster om Stockholms Observatorium.

c ) LUNDS Horizont, Eller 55 grad. 42 min. Pol=högd, och 19^23/60 tids minuters Meridian-skillnad Wäster om Stockholms Observatorium.

Efter Hans Kongl. Maj:ts Nådigste Stadgande utgifwen Af Dess Wetenskaps=Academie.

STRENGNÄS, Tryckt hos Lect. ALB. JUL. SEGERSTEDT.

Exempl. säljes häft. och skurit för 1 Skill. 4 r:st B:o. (Se övrigt för mer info om variationer i prisuppgiften)

De olika horisontupplagorna har identiskt innehåll om inget annat anges nedan.

Konungahuset	2
Förmörkelser	3
Tecknens bemärkelse	3
Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter	4
Planeternas Gång och Lysande för år 1809	28
STOCKHOLMS Post=Taxa // GÖTHEBORGS POST=TAXA // Posternas afgång ifrån LUND Jemte den förnyade Bref=Taxan (för respektive upplaga)	29
Underrättelser utur Kongl. Post=Ordningarne*	32
1809 Års Marknader, Uti Swea och Götha Riken, samt Finland	33
Tafla, som wisar huru Riksgälds=Sedlarne Realiseras til Banco	39
Tafla, som wisar Bankomyntets förhållande till Riksgälds=Sedlarne	42
Om Trähus=byggnaders Anstrykning med Ljusa Färger	43
Kungörelse ang. priset på almanackor	48
Förteckning över försäljningsställen	48

Om Trähus=byggnaders Anstrykning med Ljusa Färger.

Av: J. G. Gahn.

De egenskaper man fordrar af en god färg, äro: att den skall wara behaglig för ögat, oföränderlig, häftande, täckande, billig och bewara trädet för röta.

I anseende till färgens häftande, eller fastnande wid trädytan, komma följande omständigheter i beräkning: klister=ämnet, jernhalt, kalkinblandning, färgens finhet, anstrykningens tjocklek, och slutligen sjelfwa trädytans grofhet.

Wi känna blott några få i stort anwändbare klister=ämnen: lim, mjöl, olja och mjölk. Af lim och mjöl, hwilka wanligen brukas såsom bindemedel, torde det senare wara bättre, emedan mjölet är billigare än limet, har den egenskapen att efter torkning wara olösligare i watten, betager icke färgen så mycket af dess liflighet, och ger den en wiss slipprighet, som bidrager att kunna göra anstrykningen jemnare. Då lim och mjöl brukas tillika, så torde 2 lod af det förra och 4 till 6 lod af det senare på en kanna watten wara lagom; af rågmjölet allena kan tagas efter 9 a 10 lod på kannan. Alun=slammen tål icke lim=watten, hwarmed den liksom ystar.

Huruwida inblandningen af olja, i samma mån som den öka kostnaden, kan bidraga till färgens häftande, är ännu oafgjordt. Det är icke osannolikt, att den olje=tillsats, som wanligen föreskrifwes, från början mera företogs af ett ungerfärligt tycke, och nu efterföljes dels af wana, dels af fruktan att misslyckas, än man öfwertygat sig om dess werkliga nytta, genom rön.

Det man, då saken betraktas theoretice, kunde säga till dess förmon, är , att den uti sina droppar i färgmassan fördelta oljan, efter wattnets bortdunstning, insuper sig i den torra färgen, och derigenom i någon mån ger anstrykningen oljefärgs beständighet. I sådan händelse torde harts=tillsatsen icke wara så otjenlig, emedan den gör oljan mera fernisslik. Den bör då smält tillblandas uppwärmd olja, förrän denna hälles i färgsoppan. Äfwen måste färgen, i fall man brukar olja, mer än wanligt hållas i rörelse genom omrörning, ty annars uppflyter oljan på watten=ytan, och blir då alldeles onyttig, om icke skadlig, i anseende till de fläckar den kan förorsaka på anstrykningen.

En Fransk Chemist, Cadet de Baux, har äfwen funnit mjölken anwändbar som målare=fernissa. Hans uppgift består uti följande: man blandar

8 lod finsiktad gips,
10 dito Spanskt hwitt (eller i dess ställe ungefär dubbelt så mycket slammad krita, allt efter som anstrykningen skall blifwa hwit eller af andra färger.)
20 dito släckt kalk,
2 ägghwitor (i stället för ägghwita torde blodwatten kunna nyttjas) och
2 qwarter skummad mjölk, med hwarandra; och delar blandningen i twenne portioner, uti stenkärl. Till den ena slår man 2 och ett halft qwarter mjölk, och med denna grundas tunnt. Den andra degaktigare hälften anwändes till sista anstrykningen.

Det torde wara bäst att taga twå tredjedelar till den första, och en tredjedel till den sista. Efter behag kunna färger tillsättas. Om anstrykningen kommer att blottställas för regn, så inblandas ännu:

4 lod olja och
4 lod Burgundiskt beck,
hwilket, förut smält, gjutes i den uppwärmda oljan. På det att icke massan må afswalna, förrän blandningen blifwit intim, kan man äfwen uppwärma degen. Till hwit anstrykning tages 20 lod blyhwitt i stället för 12 Spanskt hwitt. Denna färg, ehuru ojemförligt billigare, skall likwäl wara äfwen så beständig och brukbar som oljefärgen, och har dessutom några förmånliga egenskaper, såsom att torka inom en timma, och icke lukta så länge som denna. Wid en förbättring torde gipsen blifwa ansedd för öfwerflödig.

Helt nyligen har Professor Lampadius i Freyberg undersökt föreningen af kalk med ägghwita, i tillstånd af ost (Som bekant, är osten ingen ting annat än en löpnad ägghwits=materie, af fett (smöret) mer och mindre orenad). Denna blandning af ost och kalk har wäl förut warit känd såsom et ganska tjenligt kitt, särdeles för postlin och glas; men genom en tillsats af fint qwartsmjöl, har han gjort den brukbar äfwen såsom färg=anstrykning. Hans uppgift härtil är:

1 skålp. färsk ostmassa, utkramad från fin wassla,
1 halft skålp. släckt kalk, finsiktad och icke gammal,
3 fjerdedels skålp. flintmjöl och
2 lod watten.

Dessa ingredienser sammanrifwas fort och wäl uti en låg rifmortel (Apothekarerifskål), eller i brist deraf, uti en jerngryta. Stöten kan då wara en tjock stång, och för att kunna handtera denna med mera beqwämlighet och styrka bör dess öfra ända fästas i taket.

Af någon färgande materia tillsättes, om så behagas, 1 fjerdedels skålp. Anstrykningen bör ske strax efter ämnenas sammanblandning; twenne gånger werkställd, har den sin högsta fullkomlighet. Härtill fordras en styf pensel. Wattenmängden kan både ökas med 2 lod eller alldeles utlemnas; i förra fallet blir wäl anstrykningen mindre glänsande, men tunnare, och således mera handterlig i stort; utan watten är blandningen nog tjock, behöfwer strykas blott en gång, och är egentligen tjenlig som ett ganska häftande och oförgängligt kitt. Anstrykningar häraf skola med en skönhet, som närmar sig den af postlin, förena den största waraktighet, och wara ganska billige. De uthärda kokhetta utan minsta förändring, och angripas för öfrigt hwarken af luft eller watten; de spricka alldrig.

Flintmjölet tillredes på det sättet, att qwarts= eller flintstycken uppglödgas och kastas i watten, hwaraf de sönderfalla och blifwa mörare, torkas, stötas och siktas. I brist af dessa kan också fin hwit sand anwändas. I stället för ost kunde wäl blodwatten nyttjas med någon modification?

Det är icke osannolikt, att äfwen färgens jernhalt genom fastrostning, bidrar till dess häftande wid trädytan; ty jernockror fästa sig alltid starkare än andra färgor, hwilket man obserwerat på tyger. Ibland alla färg=ämnen häftar den röda, som fås wid skedwattens=fabriker, bäst, emedan den oftast består af idel jern=oxid. Detta kan wara wigtigt att weta, för att wid ett likgilltigt wal förstå att föredraga den jernhaltigaste färgen.

Att kalken ger murbruket den hårdhet och beständighet mot watten, som det med tiden antager, är afgjordt och alltför bekant; otwifwelaktigt bidrager äfwen derföre en inblandning af släckt kalk till anstrykningens waraktighet. Den liknöjdhet hwarmed kalk och krita wanligen omwexlas uti färger, ger anledning att tro, det man med dessas tillblandning mera åsyftat färgens nuancering, än dess waraktighet.

Kritan är i senare fallet owerksam; men kalken befordrar båda. Dessutom är den på de flesta orter lätt att tillgå, ojemförligt billigare än kritan, äfwen i det afseende att icke behöfwa malas, och likwäl wara finare än man kan få kritan; men med dessa goda egenskaper har kalken likwäl en elak, hwilken till stor del gör den obrukbar: de inflytelser för hwilka den ouppbörligt är utsatt af luften och fuktighet, intill dess den hunnit antaga sin stenhårdnad, gör att en anstrykning dermed i fria luften afspjelkar.

Kunde man således genom någon tillsats hålla kalken wid trädytan tills den hunnit stadga sig, så droge man hela fördelen af dess företräde för kritan. Detta är ännu blott till en obetydlig del möjligt: när färgen fordrar en swagare nuancering i ljusare, bör man nyttja kalk, men till en större, krita, dock med liten tillsats af kalk.

Kalken får således alldrig tillsättas färger i betydligare quantitet. Men huruwida kalk bör anwändas i de färgblandningar uti hwilka äfwen olja ingår, synes wara af wigt att afgöra; å ena sidan tyckes oljan hindra de inflytelser af luften som stenwandla kalken, men å den andra ingå oljor med kalk=föreningar till en fort uti watten swårlöslig såpa.

Krita eller kalk och wiktril böra aldrig tillika slås i färgen (så wida de icke allena skola frambringa den färgande materien: hwilket likwäl utan ändamål ökar kostnaden); ty då upphäfwa de helt och hållit hwarandras egenskaper. Gul jern=ockra och en grynig gips äro de producter, som uppkomma wid deras blandning. Den förra har ingen inflytelse på färgens nuancering, som icke både billigare och behagligare kan åstadkommas med wanlige gul=ockror; gipsen åter bidrager blott att göra färgen lösare och mera osammanhängande; hwilket äfwen gäller om den delen deraf, som kunde wara upplöst i wätskan.

(Fortsättning nästa år.)

Ovanstående text representerar en avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1809 till Stockholms, Götheborgs & Lunds Horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 03-05 Mars 2011. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.

Format: Sedes, 16:o, ca 11 x 9 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.

Pris: 1 Skilling 4 runstycken Banko. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1805-1809.

Varianter:

Övrigt:  Variationer förekommer i prisraden för de olika upplagorna. I Stockholm och Göteborg ”Exempl. säljes häft. och skurit för 1 Skill. 4 r:st B:o., i Lund ”Exempl. säljes häftadt och skurit för 1 Skill. 4r. B:o.” Titelsida med illustration av månförmörkelsen den 29-30 April (enb. den 30:e i Stockholm).