Titel
Almanach För Skått=Året Efter wår Frälsares Christi födelse, 1756. Til STOCKHOLMS Horizont, Eller 59 grad. 20 min. Pole-högd och 2 tids min. Meridian skilnad Öster om Upsala Observatorium;
Efter Hans Kongl. Maj:ts nådigste stadgande Utgifwen Af Dess Wetenskaps Academie.
Stockholm, Tryckt hos LARS SALVIUS.
Exemplaret säljes häftat och skurit för 9 öre Kop:mt..
Innehållsförteckning
| Konungahuset | 2 |
| Förmörkelser, Tecknens Bemärkelse | 3 |
| Månadskalendarium med solens och månens upp- och nedgång, väderleksuppgifter | 4 |
| Herr Lector STRIDSBERGS nya sätt at anlägga Humlegårdar. | 28 |
| Herr Archiater Roséns ytterligare berättelse om Barna=sjukdomar Om Koppor. | 33 |
| 1756 Års Marknader, Uti Swea och Götha Riken, samt Finland | 37 |
| Posternas Afgång ifrån Stockholm, jämte Bref=Taxan | 43 |
| Posternas Ankomst til Stockholm | 46 |
| Kungörelse ang. priset på almanackor | 48 |
| Förteckning över försäljningsställen | 48 |
Uppsats
Herr Lector STRIDSBERGS nya sätt at anlägga Humlegårdar.
Emedan jag ofta sedt, och andra jämwäl ärfarit, huru ömnogt humlen plägar wäxa och wäl trifwas, omkring och under stora stenar, som kunna finnas i de wanliga Humle=gårdar, ja så, at han ock tränger sig genom de minsta springor på stenen, har jag deraf fått anledning at eftertänka, om icke humlen torde wara en af de wäxter, som hälst älska stenar och stenig mark, samt af deras jämna swalka och fuktighet hafwa bästa trefnad. Derföre, emedan uti alla wäxters plantering det går lyckligast, om man apar efter naturen, beslöt jag at försöka, om icke stenar kunde i Humle=gårdar nedläggas i den ordning och skick, at de kunde befordra wäxten och frucktsamheten.
Jag lät derföre för några år sedan upgrafwa fyra diken af 40 alnars längd, en och en half alns bredd och en god half aln djupa, i en sandig och torr jord=mohn; den odugeliga mullen bortfördes, och desse diken fyldes til hälften med god ler=mylla. Derpå utbreddes något gödsel, til ungefär 2 tums tjocklek, och mullen packades något tilsammans. Der ofwanpå och längs efter sängarna lades twänne rader med grå=stenar, af den storlek, som en karl lätteligen med en hand kan lyfta, men något aflånga. Emellan hwar sten i samma rad lemnades et och et halft qwarters rum, och emellan hwardera stenraden en half aln.
Emellan stenarna packades mull, blandad med gödsel, så att stenarna med den tilpackade mullen nästan fylde diket jämnt med den öfriga marken. Här på och längs efter stenarna lades Humle=rötterna, en stump, som war utsprucken och hade goda ögon, på hwarje sten, som strax öfwerhölgdes med god och fet mull, til en god twärhands högd öfwer jordbrynet. Sist belades dessa sängar med stenar af medelmåttig storlek, somliga flata, somliga runda, altsom de woro at tilgå, hwilka tätt tilhopa lagde formerade en myckenhet små hol eller mellan=rum, hwar igenom humle=tågen kan sticka sig up.
Emellan hwar säng lemnades en rymd af en och en half aln, hwarest å ömse sidor, hårdt när sängkanterna, Hummel=störarna böra nedsättas. Om wåren är rätta anläggnings tiden, men ej om hösten: och kunna Humle=gårdar på detta sättet med lika framgång anläggas i den magraste, som uti fet jordmon. Mullen, som lägges öfwer stenraderna och rötterna, bör wara ren och fri från ogräs, och icke torr utan fet, och hafwa sin goda must. Om stället, der humlegården anlägges, är sidländt och wått, bör humelgården omgifwas med goda diken, på det watten och is=swall ej må stadna i sängarna och fördärfwa rötterna.
Första sommaren öktes rötterna och refworna ansenligen, men som de allenast med få och helt stackoga störar kringstörades, på det rötterna ej skulle för mycket mattas, fick jag det året ej mer än et halft lispund humla.
Det andra året brukades wanlig stör och tätare satt, då jag fick tre, och det fjerde året fyra pund humla, på samma plats, som en Rishumlegård förr intagit, hwilken i goda år aldrig gaf mer än högst et pund humla, och den ändock så swag, at fyra marker på en tunna Malt woro knapt tilräckelige, i det stället man af den i nya humlegården wäxte humla ej behöfwer mer, än en god mark på tunnan. Jag har sedermera, med lika framgång, låtit både hos mig och andra här i Norrland, anlägga slika humle=gårdar.
Om man nu jämförer kostnaden wid detta nya planterings sätt, med den som upgår til de wanliga kup=humle=gårdar, kan jag ej annat se, än at arbetet på kuporna är drygare, både wid första anläggningen och årliga ansningen: ty på det nya sättet behöfwes ej mer, än hålla gångarna emellan sängarna någorlunda fria från ogräs. Om något ogräs upsticker sig på sjelfwa sängarna emellan stenarna, tager man up en sten, der det skadeliga ogräset wisar sig, rycker det up och lägger stenen i sit förra ställe.
Humle=sängarna böra likwäl gödas hwart 4:de eller 5:te år, och de ruttna rötter eller öfwerflödiga språng bårttagas, hwilket på det sättet beqwämligen kan wärkställas, at stenen på sängarna styckewis uptages, det öpnade rumet rensas, mullen öfwer och omkring de undra stora stenarna makas ut, och humle-tågen, som altid lindar sig omkring sin sten, och der wäl kan sesm wederbörligen ansas: då en skofwel wäl gödder ren mull öses öfwer hwarje sten. Sedan makes åter den förra mullen tilbaka, och de öfwersta stenarna läggas i sit förra skick.
Om sjelfwa jordmonen, hwarest sängarna äro anlagde, är god, lärer förmodeligen ej behöfwas at så ofta göda och omlaga sängarna. Genom denna anläggning och ansning skal man finna, at humel=wäxten blir, genom GUDs wälsignelse, ömnogare, starkare och säkrare, så i wåta som torra somrar, än uti kup=humlegårdar. Orsaken lärer wara, at stenen altid håller sig under jorden fuktig och swal, hwilket humle=rötterna tyckas älska, och derföre linda de sig omkring stenarna, samt bära så mycket mera och bättre fruckt. Sten=läggningen öfwer sängen tjänar til det samma, och qwäfwer dessutom ogräset.
Den som mera tycker om kupor, kan lägga stenar uti och på dem, såsom om sängarna sagt är, och förmodeligen winna samma ändamål: men med kupor förspilles mera rum och plats, som lemnas ofrucktsam, än med sängarna.
Mycket kan ännu wara at förbättra wid detta nya sättet, men jag är likwäl försäkrad, at de som wilja först på mindre stycken göra försök dermed, och jämföra både mödan och nyttan deraf, emot det wanliga sättet, i synnerhet om de jämwäl bruka egen eftertanka, skola ej få orsak att ångra sig. Åtminstone kan humlegård hädan efter wid alla gårdar på detta sätt anläggas, hwarest man tilförene klagat sig ej dertil hafwa haft god jordmon nog.
Herr Archiater Roséns ytterligare berättelse om Barna=sjukdomar. Om Koppor.
När Kopporna först kommit til Swerige, wet man ej wist, men det wet man, at de år 622 eller 640 först kommit från Araberne til Aegypten, och til Spanien år 714. Uti Ängland woro de redan år 1270 eller 1280 en allmänt känd sjukdom. Från Europa hafwa Kopporna blifwit förda til America. Från Dannemark til Grönland. När de först kommit til et land, hafwa de warit faseligen dödande. När de gått der någon tid, hafwa de blifwit lindrigare. De döda dock altid flere menniskor än Pesten.
Sedan Kopporna kommit til Europa, hafwa de gått der ständigt, än på en, än på annan ort. I stora Städer, dit mycket folk komma från åtskillige orter, gå de ganska ofta. Likaledes der Universiteter äro, emedan mycken ungdom der samlas från flera orter, och är nog, om allenast en kommer ifrån någon ort, der Kopporna gå. Smittan kan följa honom sjelf, eller des saker.
Således äro Koppor en smittosam Sjukdom, men angripa allenast dem, som ej förr haft dem, och uti hwilkas wätskor finnes någon disposition til at taga emot denna smitta. Häraf följer at kopp=giftet ej födes uti luften, icke eller fortplantas med luften, samt at en Stad kunde fredas ifrån Koppor, om emot dem togos samma mått, som emot Pesten. Ja, et helt rike skulle beständigt kunna frias från Koppor, om alla, som ej haft kopporna på en tid blefwo ympade, deras kläder, som under sjukdomen brukat, blefwo nedgrafwne i Jorden och man sedan på samma sätt, som med Pesten, sökte at förekomma, at Kopp=smittan ej mer kommer in.
Häraf följer och, när Kopporna kommit til en Stad, och gå i ett eller annat hus, det ej är nödwändigt. at de skola der breda sig widare ut. Om man allenast tager sådana til de Sjukas skötsel. som förr haft kopporna, dessas kläder efteråt nedgrafwas, och de Sjukas hus på någon tid ej hafwa communication med andra, så afstanna och kopporna, til dess kopp=smittan med någon annan som kommer ifrån en smittad ort, ånyo dit föres.
Kopporna fortplantas I:o Om en, som förr ej haft dem, kommer til en, som wärkeligen hafwer kopporna, och då rörer den Sjuka, eller nedswälger smittan, eller drager den åt sig genom Sugrören. Jag hafwer några gånger sedt, at de som skött Barn uti Koppor, och suttit bredewid deras Säng flera dygn å rad, fått uti ansigtet et dylikt utslag, som koppor, men utan Feber, icke eller hafwer det lemnat ärr efter sig. En dylik rätt märkwärdig Historia derom kan läsas i Ängelska Wetenskaps Handlingarna No 373; och en annan No: 390.
2:o Om man handterar den Sjukas kläder. Huru länge Kopp=smittan kan hänga wid kläder, och wara Active, wet man ej. Men det wet man, at hon, i en tät sluten Ask, kan bewaras öfwer wintern, och nästa Wåhr wara tjenlig til ympning. Det synes fördenskul wara mögeligt, at en, som ej förr haft koppor, kan få dem, om han råkar at handtera något linne, som någon brukat i kopporna, och sedan kommit at ligga afsides under andra kläder.
3:o Om ådern öpnas med samma Lancette, som blifwit nyligen brukad för en som hade kopporna. År 1741 öpnades Ådren på Herr. v. G. Kanterna af Såret, efter åderlåtningen bulnade och sårnade, hwarefter han fick kopporna. Wid kopp=ympningen går det äfwen så til.
4: o Genom kröpande, som länge warit brukeligt i Sachsen, uti Öster= och Wäster Gjöthland och uti Herigdömet Walles. På de förra ställen föres Barnen til en, som har goda koppor, och begjerar at få kjöpa 5 eller 7. Penningarna, som de blifwa ense om, läggas den ena efter den andra, på en mogen söndergången koppa, så att wahr fastnar wid den. Desse Penningar läggas sedan på benen på Barnet, och bindas fast, då någon del af wahret drager sig in genom Sugrören, hwarför det sedan får koppor. På det senare stället stickes med en nål ett hål uti skinnet, hwaruti sedan lägges litet wahr, hwilket gör, at Barnet får koppor. Bägge desse sätten äro wärkeligen en slags ympning.
5:o Genom ympning på Chinesernas sätt. Desse sticka up i näsan en Bomullstapp, som de förut doppat i mogen koppa, och laga således, at man får kopporna.
6:o Genom ympning på Circastiska sättet; hwilket blifwit mycket förbättrat af Ängelsmänerna, och brukas nu med stor framgång så af dem, som af några andra Nationer, hwarom kan läsas Herr Condamins wackra Tankar om kopp=ympning, som genom en hög Herres försorg, år 1754 kom ut på Swenska, och finnes hos Herr Salvius.
Continuation, wil GUD, nästa År.
Ovanstående text är en manuell avskrift av originalet som publicerades i almanackan för 1756 till Stockholms horisont (med modernt typsnitt för lättare läsning) och genomfördes 20 December 2024. Med reservation för ev. felstavningar p.g.a. svårtolkad text.
Övrigt
Format: Sedes, 16:o, ca 10 x 8,5 cm.
Bindning: Trådhäftad.
Antal sidor: 48.
Pris: 9 öre Kopparmynt eller 3 öre Silvermynt. Priset på almanackor under det svenska monopolet 1749-1972 fastställdes av regeringen och dryga böter väntade den som försökte stegra priset. Ovan nämnda pris var gällande för alla häftade upplagor 1753-1777.
Varianter:
Övrigt: Prisuppgiften 9 öre Kopparmynt anges även nederst på sista sidan.